Möte 2025-05-20

Pia Brown-Stjärnå, Enhetschef IFO/FS; Visar Papraniku, Enhetschef IFO/FS informerar nämnden om insatser enligt LSS, där personlig assistans spelar en central roll för att stärka individens självständighet och livskvalitet. Fokus ligger på vikten av stöd för personer med funktionsnedsättning, kommunens och Försäkringskassans ansvar, samt den pågående utredningsprocessen kring assistansbehov. Statistik och utmaningar kopplade till ersättningssystemet lyfts, samt betydelsen av tydlig samverkan mellan kommunen och privata aktörer.

Ledamöter och ersättare ges tillfälle att ställa frågor. Ordföranden tackar för informationen.

Enligt kommunfullmäktiges beslut den 11 februari 2016 ska en månadsuppföljnings redovisas per februari, april och oktober. Denna rapport utgör socialförvaltningens del i den kommunövergripande rapporten. Rapporten innehåller en ekonomisk samanställning och årsprognos.

Ekonomiska förutsättningar
I denna uppföljning prognostiseras socialförvaltningens årsresultat till +1,1 mnkr jämfört med budget.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiska kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 5 kap ska den som bedriver socialtjänst, hälso- och sjukvård eller verksamhet enligt LSS ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalité. Dessa ska utredas och analyseras i syfte att se trender som indikerar brister i verksamhetens kvalité. Socialförvaltningen gör en sammanställning varje kvartal. Verksamhetschefer bedömer huruvida synpunkten innebär en brist utifrån relevant lagstiftning för verksamhetsområdet.

Under kvartal 1 har 3 klagomål och synpunkter inkommit.

Socialnämnden ska rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte har verkställts inom tre månader dagen för beslut. Beslut som inte har verkställts på nytt efter att verkställigheten av någon anledning har avbrutits ska också rapporteras. Rapporteringen omfattar alla former av bistånd.

För varje beslut ska socialnämnden ange tidpunkten för beslutet, vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.

Socialnämnden ska rapportera till Inspektion för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige enligt 16 kap. 6 f och h §§ SoL. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal.

En ny socialtjänstlag förväntas träda i kraft 1 juli 2025.

En av de stora förändringarna som föreslås innebär att socialnämnden ges möjlighet att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning vilket framgår i 11 kap. 5 § första meningen nya SoL. Dock finns undantag av vissa insatser och även för ekonomiska behov. Dessa insatser ska alltid föregås av en individuell behovsprövning. Vidare förslås förändringar gällande skyldighet att dokumentera vid genomförande av alla insatser det vill säga oavsett om insatsen har föregåtts av en individuell behovsprövning eller ej ska utförarna dokumentera.

Det beskrivs två undantag från skyldigheten att dokumentera. Det första innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte behöver dokumenteras vid rådgivning. Det andra undantaget innebär att socialnämnden kan, när det föreligger särskilda skäl, besluta om att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid en insats som ges utan individuell behovsprövning. Vad som utgör särskilda skäl måste bedömas utifrån insatsens syfte och karaktär, samt vägas mot behovet av att kunna följa upp insatsen på individnivå. Det huvudsakliga skälet för regeringens bedömning är att socialtjänstens dokumentation i vissa fall medför att enskilda avstår från att ta kontakt med socialtjänsten eller avböjer kontakt när det erbjuds.

Inventering har gjorts i kommunen gällande de befintliga ej behovsprövade insatserna som Bollebygds kommun idag tillhandahåller. För att dessa insatser ska kunna fortsätta tillhandahållas utan behovsprövning behöver socialnämnden fatta beslut om att dessa insatser får fortsätta ges på samma sätt som idag samt att dessa insatser undantas från dokumentationsskyldigheten.

Socialförvaltningen anser att det finns behov av en omställningsperiod för att anpassa verksamheten till den nya socialtjänstlagen. Under denna period behöver socialtjänsten fortsätta att tillhandahålla insatser på ett sätt som är förenligt med den nuvarande verksamheten. Insatserna går också i linje med nya socialtjänstlagens intentioner att ge insatser utan individuell behovsprövning. Under omställningsperioden kommer utredning göras huruvida insatserna ska tillhandahållas framöver samt ifall nya insatser skall ges utan behovsprövning. Därmed får det anses vara motiverat att socialnämnden beslutar om en omställningsperiod från och med den 1 juli 2025 fram till och med den 1 juli 2027 att insatserna kan fortsätta att tillhandahållas som det görs i dagsläget samt att dessa undantas från dokumentationsskyldigheten.

I fullmäktiges mål och budget 2025–2027 så ges socialnämnden i uppdrag att effektivisera kostnaderna med 1% årligen. Under 2025 och 2026 innebär det en minskad ram på 4,4 mnkr. Samtidigt går Socialnämnden in i 2025 med ett förväntat underskott på 1,9 mnkr då ett statsbidrag avgår från budget. Detta innebär att Socialnämnden behöver vidta åtgärder på minst 6,4 mnkr under de kommande två åren.

Utöver detta har samtliga nämnder som har en högre nettokostnadsavvikelse än förväntat givits i uppdrag att minska sina nettokostnader för att närma sig en kostnadsbild med genomsnittet i riket. Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden som blir en "strukturellt förväntad" kostnad. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge. Ett högt kostnadsläge kan bero på en högre ambitionsnivå eller låg effektivitet. I augusti 2024 presenterades siffrorna för 2023 och då var socialnämndens verksamheter 22 mnkr dyrare än den ”strukturellt förväntade” kostnaden. Socialnämnden lämnade vid bokslut 2024 ett positivt ekonomiskt resultat på 3,2 mnkr vilket indikerar på en högre ambitionsnivå för socialnämndens verksamheter.

Med detta sammantaget så finns det finns det fler aktiviteter i handlingsplanen än vad som är nödvändigt för budget i balans.

Barnkonsekvensanalys

Barn som potentiellt kan påverkas av handlingsplanen och dess resultat har inte fått uttrycka sina åsikter eftersom beslut fattas på en strukturell nivå. Hänsyn är tagen till barns bästa i de enskilda ärenden som hanterats av Socialnämnden och inga åtgärder som har vidtagits med anledning av handlingsplanen strider mot barns bästa.

Joel Smedberg Tf Förvaltningschef informerar om följande: 

• Ny socialtjänstlag förväntas klubbas igenom denna dag. Riksdagen debatterar under sittande socialnämndsmöte och beslut förväntas under eftermiddagen.
   
• Förvaltningen ämnar under veckan samverka ny organisation inom IFO/FS. Förvaltningen informerade kring organisationsändringen under föregående möte.

Lars-Erik Olsson (S) informerar om följande:

• Kommunens budget och prioriterade områden.

• Pensionärsrådet blev informerad om förändringarna inom socialförvaltningen, där tillfälliga lösningar har införts för att säkerställa kontinuitet. En tillförordnad förvaltningschef och verksamhetschef har tillträtt samtidigt inväntas en ny verksamhetschef inom ÄO tillträda. Informationen gavs för att skapa förståelse för att vissa områden behöver prioriteras mer än andra under denna övergångsperiod. 

Socialnämnden har överlämnat sin beslutanderätt till utskott, förtroendevalda och tjänstepersoner i kommunen enligt socialnämndens antagna delegeringsordning 25 februari 2025, §21. Dessa beslut ska redovisas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden ska ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan socialnämnden återkalla lämnad delegering.

En lista över beslut som fattats med stöd av delegeringsordningen under perioden 2025-04-01– 2025- 04-30 lämnas som beslutsunderlag. En sammanställning över beslut från sociala utskottets sammanträde(n) från föregående månad lämnas också.

Nedan presenteras en sammanfattning av antal beslut/ärenden i följande områden/ärendegrupper;

*Avslag innefattar även delavslag, vilket innebär att den enskilde får en del av insatsen som hen har ansökt om.

Avslag/delavslag kan bland annat bero på att den enskilde kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, t.ex. av annan huvudman eller insats.

*Övrigt innefattar bland annat beslut om; att avsluta/inleda utredning/insats, överväganden om fortsatt vård/insats, m.m. För fullständig redovisning se bifogad sammanställning.